Hejsan!

Japp, det är vad jag är. Idag så var det ju väldigt kallt ute och det var halt, men Ida och jag cyklade iallafall och gissa vad som händer. Naturligtvis så ramlar jag, tar emot mig med vänster knä så att byxan går sönder och jag hade sönder huden på knät så jag börjar blöda. Jag blev mest chockad och rädd, det kunde ha gått mycket värre. Vi hade ju inga plåster med oss och vi ville inte cyckla mera så vi gick. Jag var lite skakis men det gick bra. När vi kom till skolan så hade det fortsatt att blöda så det hade kommit på byxorna men vi gick till lärarrummet där det fanns plåster och Ida plåstrade om mig.
Sedan flöt dagen på. Gjorde lite ont i knät men inte så farligt. Sedan på träningen när jag ska göra en grej så snavar jag på mina skor eller nått och ramlar pladask på magen, framför alla. Lite pinsamt, jag tappade luften en kort stund och mina höftben tog smällen så jag hade lite ont i dem men annars så ville jag bara glömma det som hänt. Jag är SÅ klumpig! Men jag kan skylla på att jag inte alltid har koll på mina långa ben, det är svårt.
Vi tränade bara en halv timme för killarna skulle ha match. Det var ingen av oss som visste det så det kom som en överraskning. Kunde de inte ha matchen på deras träning(dom tränar efter oss). Var de tvugna att ta våran halva träning nu när vi behöver den till helgen då vi har ungdoms SM. Nu ska jag läsa.

*Puss och kram, Åsa*