Just idag är jag stark...
Jag kan inte riktigt fatta det vi gjorde igår, känns så konstigt att säga att jag har sprungit Midnattsloppet men det känns också hur jävla bra som helst!
Vi startade ca 10 minuter sent och de första 3km gick bra, man springer snabbare än vanligt för man dras med med alla andra människor. Pappa hade innan förvarnat oss om backen upp mot Sofia kyrka men han sa inte att det var en mördarbacke! Så det blev gång upp för den men sen sprang jag hela vägen. Vi lyckades faktiskt hålla ihop tills Åsa stannade för lite kramp. Så jag kom in lite innan Åsa men vi båda sprang runt en timme.
Det var jobbigt, kul, underbar stämning och nästa år kör vi igen! // Ida