Lyssnade nyss på Norlie & KKV´s låt ”Där jag hänger min hatt” och blir bara så förundrar att livet blir som det blir. Framför allt då man träffar nya människor.

Tänkt att jag, Julia och Jessica valde samma gymnasium och nu har vi känt varandra i snart 5 år. Sjukt vad tiden går.

Jag blir också förundrad över hur jag och Oscar träffades och blev tillsammans. Att han satte sig precis vid det bordet jag satt på Sommar! och att vi hittade varandra då vi kom ifrån varandra. Att jag valde att sms:a dagen efter och att han svarade och nu är vi här 7 månader senare. Tänkt vad livet kan hitta på. // Ida